Inbjudan till medverkan i ett rättsnätverk mot diskriminering
För den som har drabbats av diskriminering och rättighetskränkningar i Sverige finns små möjligheter att få upprättelse. Diskriminerings-
ombudsmannen (DO) driver få av de ärenden som anmäls. DO har klargjort att DO riktar in sig på att driva praxisbildande ärenden. Utöver fackliga organisationer driver mycket få andra aktörer rättsprocesser gällande diskriminerings- och rättighetsfrågor. Det innebär att de flesta som blir diskriminerade idag inte kan få sina ärenden prövade i domstol.
Vi vill med detta utskick undersöka ditt intresse för att medverka som jurist i ett nätverk av jurister som vill engagera sig för att ideella organisationer och enskilda ska kunna driva diskrimineringsärenden i domstol.
Vi som står bakom detta initiativ – Diskrimineringsbyrån Uppsala, Independent Living Institute, Apply Human Rights och Internationella Juriskommissionens svenska avdelning (ICJ Sverige) – hoppas att du vill vara med oss i detta arbete! Kanske kan din advokatbyrå driva ett eller två fall per år i domstol pro bono? Kanske vill du vara stöd åt en mindre processerfaren jurist eller en handläggare på en antidiskrimineringsbyrå? Kanske vill du hjälpa en enskild som vill driva sitt fall i domstol men saknar resurserna?
Nedan berättar vi varför vi tar detta initiativ, hur vi tänker oss att det ska fungera och på vilket sätt som du skulle kunna engagera dig!
Bakgrund:
Sverige har ratificerat en mängd olika konventioner som fastslår att rätten till likabehandling är en fundamental rättighet. Dessa konventioner ska i sin tur införlivas i det svenska rättssystemet genom lagar och beslut. Men det verkligt avgörande är förstås hur dessa principer, konventioner och bestämmelser tillämpas i praktiken, och hur enskilda personer kan utöva sina rättigheter.
Idag drivs i princip alla diskrimineringsärenden av DO och fackliga organisationer. Ideella föreningar har enligt diskrimineringslagen rätt att i eget namn väcka talan om diskriminering. Men i praktiken begränsas det civila samhällets möjligheter att använda sig av talerätten på grund av otillräckliga ekonomiska resurser och bristande tillgång till juridisk kompetens/processerfarenhet. De fall som hittills drivits av antidiskrimineringsbyråerna har drivits som småmål, vilket ger allvarliga begränsningar i möjligheten att begära diskrimineringsersättning. Att ersättningen är kännbar, och därmed avskräckande, är ett EU-rättsligt krav.
I de fall som för närvarande drivs utmanas också sällan det svenska rättssystemet med hänvisning till exempelvis internationell rätt. Det civila samhället har stor potential att driva rättsutvecklande diskrimineringsprocesser, både utifrån dess förankring hos enskilda föreningsmedlemmar och utifrån sin förmåga att fånga upp vilka frågor som behöver sättas på agendan.
Det finns behov av fler aktiva jurister och experter inom området lika rätt, för att upprätthålla de lagar som skyddar våra rättigheter. Fler kunniga aktiva juridiska aktörer innebär att den diskriminerade får fler att kontakta och fler att erhålla juridisk rådgivning från. Vårt syfte är att engagera jurister för att enskilda ska bli företrädda i domstol i större utsträckning än vad som sker idag.
Utöver behovet av rättspraxis, behövs det också jurister, advokater och forskare som kan bidra till en utveckling av lagstiftning på diskrimineringsområdet eller på andra områden när det visar sig genom rättspraxis eller på andra sätt att de nuvarande lagarna inte räcker till för att förverkliga principen om lika rättigheter och möjligheter.
Rättsnätverkets innehåll och funktion.
Rättsnätverket ska samla och utveckla juridisk expertis inom diskrimineringsområdet och arbeta med samtliga diskrimineringsgrunder. Enskilda jurister kan dock profilera sig på vissa diskrimineringsgrunder eller samhällsområden. Du har möjlighet att engagera dig på ett eller flera olika sätt, och att anpassa antalet uppdrag du tar på dig utifrån dina möjligheter och intresse. Se våra frågor nedan kring hur du skulle vara intresserad av att engagera dig.